HUSHISTORIA     Text: Samuel Hultberg // Foto: iStockphoto

En stad i utveckling

Nu finns Örebro som ett
digitalt museum

Sedan början av året finns en digital och klickbar karta med alla tänkbara fakta över stadens kulturhistoriska byggnader.

Snart är den ambitiösa kulturmiljöinventeringen av Örebros bebyggelse klar. En slags djupdykning sprängfylld med fakta om mer eller mindre stadens samtliga byggnader.

Sedan början av året finns den första etappen av kommunens kulturmiljöinventering presenterad online. Enkelt beskrivet är det en digital och klickbar karta med alla tänkbara fakta över stadens kulturhistoriska byggnader.

 

– Här kan man få veta mer om staden och kommunen i allmänhet och om enskilda byggnader i synnerhet. Alltifrån byggår och arkitekt till byggnadsstil, byggnadens historia och dess byggnadsmaterial, säger Eva Fransson, stadsantikvarie på Örebro kommun.

 

Inventeringen bedömer och värderar dessutom byggnadens kulturvärde. Bedömningen görs i fyra klasser. Hårdraget är det klassning från byggnader med särskilt högt kulturvärde till byggnader utan något kulturhistoriskt värde alls. Den högsta nivån är unika byggnader, även ur ett riksperspektiv och som därför inte får förvanskas.

 

Det är kanske inte så förvånande att inventeringsarbetet av Örebros bebyggelse har varit en tidskrävande process. Redan 2006 började Eva Fransson och hennes kollegor det långsiktiga projektet att finkamma stadsrummet och hämta in kunskapsunderlag.

 

– Vi har tittat igenom gamla kartor, register och arkiv, ibland också böcker och handlingar. Sedan har vi gått ut i verkligheten och inventerat. Det vill säga fotograferat byggnaderna och läst av de fakta som vi ville ha in i materialet. Vi har följt en i branschen veder­tagen mall för att bedöma bebyggelse utifrån ett kulturhistoriskt värde.

 

Och nu finns alltså den första etappen presenterad på kommunens hemsida. Under året kommer materialet på kartan successivt att utökas för att sedan gå i mål under 2016. Då ska hela centrala och ytterstaden vara på plats för allmän beskådning. Men även kommunens landsbygd är inventerad, om än på ett mer översiktligt sätt. Där anlitades Örebro läns museum för att vaska fram de mest värdefulla miljöerna, och göra en liknande värdering.

 

Snart är ni i mål. Vad har varit extra intressant, stuckit ut eller varit förvånande?

– Det har varit väldigt roligt att lära känna stadens bebyggelse och vad som karaktäriserar just Örebro. Exempelvis har vi sett att det finns många vardagsbyggnader i fint ursprungsskick från 20-, 30-, 40-, och 50-talen. Framförallt i stadens östra delar, säger Eva Fransson som även lyfter fram ett senare exempel:

 

– På 1940-talet var det fortfarande överlag en låg bostadsstandard i Sverige. Örebros åtgärder – med statligt stöd – blev ett omfattande bostadsbyggande av nya hyresbostäder i kommunal regi under framförallt 1950-70-talen. Det började redan på 40-talet med Rosta, och under de så kallade ”rekordåren” på 1960- och 70-talen tillkom Bricke­backen, Markbacken, Varberga och Vivalla.

 

– Resultatet blev moderna lägenheter och gårdsmiljöer – en för den tiden riktigt framsynt bostadsplanering som gjorde Örebro känt som ”mönsterstad”. Det är något att vara stolt över, avslutar Eva Fransson.

Foto: Susanne Flink

– Det har varit väldigt roligt att kartlägga Örebros bebyggelse och hushistoria. Vi har upptäckt att det finns många vardagsbyggnader i fint ursprungsskick från 20- till 50-talet. Framförallt i stadens östra delar, säger Eva Fransson, stadsantikvarie på Örebro kommun.

Kultur­miljö­-
inven­teringen:

 

Är en kartläggning och kunskaps-underlag som beskriver, definierar och bedömer Örebros bebyggelse och dess kulturvärde.

 

Inventeringen används exempelvis i ärenden som rör översiktlig planering, detaljplaner och bygglov.

 

Den är även ett levande dokument för invånarna där man få veta mer om staden och kommunen i allmänhet och om enskilda byggnader i synnerhet.

 

Den ger information till fastighetsägare som bidrar till att skapa medvetenhet och förståelse om kulturvärden i kommunen och ger öppenhet gentemot medborgarna om kommunens ställningstaganden i frågor om t ex bygglov och detaljplanering.

 

Se kartan i sin helhet här

Vallmon 5, Tegelgatan 2 på Väster:

 

Karl Johansparken på Väster kantas av bostadshus från 1900-talets första decennier. Tillsammans skapar parken och de putsade trevåningshusen en trivsam stadsmiljö. Husens stildrag är pricken över i: ljus puts och kontrasterande fönsterkulör, hörntorn och burspråk på jugendhusen som här.

Svalan 12, Kristinagatan 17 på Öster:

 

1910 byggdes detta hus i den då nyss påbörjade utbyggnaden av Örebro österut. Det var ett av många som byggdes i två våningar av trä på en sockelvåning av sten och reveterades med ljus puts – ett litet hus som ändå märks väl i gaturummet tack vare sitt kraftfulla burspråk avslutat med en utskjutande gavel. Det var ett motiv som arkitekten, Vilhelm Renhult, användes sig av ganska ofta.

Lärkan 4 är ett ovanligt väl bevarat hus från 1906 i hörnet Kristinagatan/Sturegatan. Jugendstilens detaljer har vårdats ömt av bostadsrätts-föreningen som äger huset. Den förhöjda källaren och två våningsplan med lägenheter ger en skala som känns mänsklig och ger trivsamhet åt gatan. Som många hus på Öster och Väster är det ett trähus på en sockelvåning av sten, ett s k landshövdingehus, som putsats ljust och där kontrasterna hos fönsterfärgen tillsammans med burspråk och med balkongerna i järnsmide ger en spännande helhet.

Svalan 11, Oskarsvägen 5

 

1920- och 30-talens bostadshus fick oftast tjugotalsklassicismens stildrag: enkla byggnadsvolymer med slätputsade fasader och kraftfull putsornamentik på få utvalda platser, vanligen runt portar och ovanför eller runt fönster. Här hörnhuset Oskarsvägen/Kristinagatan på Öster, byggt 1924 och ritat av arkitekten Vilhelm Renhult. Han ritade många av Örebros hyresfastigheter ca 1905-30.

Se bildtexten till vänster, samma hus, här detaljbilder… En port mot gatan och ett enda fönster med dekoration hämtad från grekisk och romersk antik.

Björnen 2, Nygatan 66 och de omgivande husen i kvarteret är tillkomna ungefär samtidigt, i slutet av 1920-talet, och ritade av samme arkitekt, Fritz Bengtsson. Karakteristiska hus för det växande Örebro under den tiden - tre våningar och 20-talsklassicistisk stil, med  t ex klassicistisk markering av entréaxeln med trapphus innanför fasaden. Vädrings-balkongerna i smygarna blir en del i fasaddekoren. De många kvarteren med samma skala men variation i fasadernas uttryck ger Öster en harmonisk och lugn karaktär, trivsam att leva i.